En summering av den institutionella processen i den andra versen visar att den bransch som hade skapats under de första 30 åren nu förändrades samtidigt som den befästes med tydliga gränser. Aktörernas roller och arbetsformerna hade tidigare fördelats och de befästes nu ytterligare. Gram- mofonbolagen blev skivbolag och svenska musikföretagare imiterade och befäste skivbolaget som form och idé. Yrkesroller, arbetssätt, rutiner och organisationsformer lärdes ut till nya aktö- rer. Förlagen och skivbolagen fick nu sina klara roller liksom andra delar av musikbranschen. Skivbolagen började också bli de dominerande aktörerna i branschen.
Distributionen sköttes som regel av varje skivbolag för sig. Det hade också etablerats specialise- rade skivbutiker i hela landet. Från början hade skivorna ofta sålts i bok- och pappershandeln, där också noter såldes. Hela strukturen skulle fortfarande kunna förklaras med rationella och funktio- nella argument men några alternativ fanns inte att jämföra med. Det var så här man gjorde i musikbranschen och det var så här ett skivbolag såg ut och verkade. Ingen hade heller haft anled- ning att ifrågasätta om detta var det mest rationella eller ur andra synpunkter bästa sättet att driva musikföretagande på. Den internationella standard som hade satts när idén om skivbolaget spreds över världen bekräftades nu också av landets egna nya aktörer. Samtidigt var aktörerna i varje land beroende av de strukturer som redan hade skapats i framförallt USA. Det presumtiva hot mot idén som de nationella aktörerna skulle kunna ha utgjort, avvärjdes m.a.o. av dels de nya ak- törerna själva dels de strukturer som redan hade byggts upp. Föreställningen om skivbolaget som dominerande aktör i fältet musikindustrin hade nu börjat institutionaliseras. Analysen av de te- man jag har fokuserat kan för den andra versen sammanfattas enligt följande.
1. Ägarstrukturen dominerades av i första hand utländskt ägande och svenska musikfamilje- företagare utan musikelitistisk belastning även under dessa trettio år. De var institutionella intraprenörer som först samverkade med utländska bolag. Efterhand startade de egna, men även då var de ofta beroende av utländska bolags kataloger för licensiering.
2. Fältets avgränsningar bekräftades av samtliga institutionella processer i andra versen. Skivbolaget blev den dominerande aktören i musikindustrin och inom dess gränser inne- fattades hela värdeförädlingskedjan för ett fonogram eller, numera, en skiva.
3. Den dominerande logiken i skivbolagens musikföretagande karaktäriserades av svenskt familjeföretagande med teknik- och musikintresse samt av en verksamhet som var inrik- tad mot svensk och importerad musik på den svenska marknaden.
4. Organiseringen skapade “Familjen” som organisatorisk förebild och skivbolaget som form skapades och bekräftades.
Också i andra versen visar de kognitiva processerna hur institutionaliseringen skapade och befäs- te skivbolaget som dominerande form av musikföretagande i fältet musikindustrin, där varje ny etablering befäste gränser, logik, organisering och strukturering. De normativa processerna för-
Refräng – reflektioner om andra versen
klarar via bakomliggande normer och värderingar hur institutionen en gång hade skapats och nu stärktes och stabiliserades i samtliga teman. De regulativa processerna slutligen, bekräftar institu- tionaliseringen men är även i denna vers svaga och påverkar därför inte processen i någondera riktningen. Processerna kan därmed sammanföras med fältets teman i analysmodellen:
Figur 11. Sammanfattande modell av analysen i andra versen.
Svaren på de tre återkommande forskningsfrågorna ser således något annorlunda ut i andra versen jämfört med första. Den första frågan - Vad och vilka är det som skapar, stabiliserar, utvecklar och förändrar en bransch eller ett fält? – besvarades av första temat. Också i den andra versen ser vi att ett fält skapas av aktörernas agerande. Genom att aktörerna upprepade och imiterade tidiga- re beteenden reproducerades strukturen i fältet. Deras accepterande av tidigare strukturer, liksom av normer och värderingar, var en förutsättning för att fältet skulle reproduceras. Och det var de själva som stod för reproduktionen.
Den andra frågan som besvarats av de återstående tre temana löd: Skapar föreställningen om mu- sikföretagandet någon typisk organisering och vad innebär det i så fall för tillkomsten och utvecklingen av en bransch eller ett fält? Organiseringen verkar fortfarande inte ha varit så unik för just detta fält även om det skapats en typisk organisationsform, familjen. Denna form bekräf- tar snarast likheten med organiseringen i små familjeföretag i andra branscher som också drevs av passionen för en unik produkt eller kompetens. Den tredje och mera generella forskningsfrå- gan löd: Hur och av vilka skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas en institution? Den kan nu besvaras genom att man för samman resonemanget ovan. Även om aktörerna skapar och återska- par ett fält, så leder inte det automatiskt till att man kan betrakta det som en institution och att de ensamma skapar institutionen.
Refräng – reflektioner om andra versen
Också det omgivande samhället och dess strukturer spelar en väsentlig roll. Aktörerna agerar inte i en sluten värld även om ett typiskt drag för ett fält är just att det kan upplevas som ganska isole- rat. Aktörerna inom fältet måste ges legitimitet inte bara av personer inom sitt sociala fält för att agera som de gör, utan också av omgivningen. Under andra versen gavs denna legitimitet också i tider av såväl ekonomiska som politiska kriser. Världskrig och börskrascher påverkar fältets möj- ligheter att verka men hur denna verksamhet skall bedrivas verkar inte ha påverkats. Det har mera skett via den interna legitimiteten. Institutionen har skapats i interaktion mellan aktörerna och det omgivande samhället och denna interaktion har skapat strukturer och beteenden som sedan tagits för givna och reproducerats av både nya aktörer och den omgivning som dessa befunnit sig i. Pengarna spelar också in i form av barriärer som hindrar nya aktörer att göra entré. Den institu- tionella föreställningen om en musikhandel som dominerades av musikförlag och musik- instrumenthandlare hade vidmakthållits av tillgången på kapital och därmed också kontroll av tryckerierna och den teknologi som krävdes för att trycka noter. I den nya musikindustrin, där också skivbolagen hade en central roll, tillkom tillgången till och kontrollen av inspelningsteknik och framställning av fonogram och skivor. Också tillgången till distributionsvägarna och försälj- ningskanalerna utgjorde effektiva barriärer.
Tillsammans höll dessa barriärer ute nya aktörer eller alternativa former för spridning av inspelad musik. Den institutionella föreställningen om en musikindustri där skivbolagen hade en central roll, dock än så länge ganska jämbördig med t.ex. musikförlagen, hade skapats under den andra versens tidsperiod. Perioden inleddes med en ekonomisk kris som i sig dock inte innebar något hot mot den institutionella föreställningen om skivbolagen och dess roll i musikindustrin. Hotet mot den rådande föreställningen utgjordes istället av att fokuseringen gick från grammofoner till grammofonskivor, vilket utgjorde startpunkten för den nya institutionella ordningen och rollför- delningen i det som skulle bli musikindustrin. Det var först i och med denna förändring som det blev tydligt att grammofonbolagens verksamhet till sitt innehåll stod ganska nära de tidigare mu- sikförlagens. Nu var det dock för sent för t.ex. musikförlagen att resa upp några sköldar som försvar mot den framväxande nyordningen. Skivbolagens existens var ett faktum som de fick hantera, och än så länge lyckades de göra det på ganska likvärdig basis. Detta kan förklara skiv- bolagens starka ställning trots att det för en utomstående betraktare kan vara svårt att hitta rationella förklaringar till såväl deras existens som deras starka ställning.
Den nya institutionen hade funnit sin form och stabiliserades under andra versens tidsperiod. Brytpunkten mellan första och andra versen utgjordes av en rad samhälleliga kriser men också viktiga händelser för branschen. Förändringarna i upphovsrättslagen som gjorde att den nu också omfattade populärmusik, är en viktig metafor för den nya tid som började. Liknande händelser markerar brytpunkten till nästa vers där mycket skulle förändras såväl till skivbolagens fromma som till deras förtret.