Nya organisatoriska förebilder

Hur skivbolagen organiserades påverkades av såväl verksamhetens avgränsningar som dess do- minerande logik. Organiseringen tog sig olika uttryck - ändå fanns det en hel del likheter. I de alternativa svenska bolagen användes, trots deras inriktning, en del av begreppen från de uttalat kommersiella internationella bolagen för att beskriva organisationen. Det fanns t.ex. en avdelning för promotion och marknad, en labelavdelning och en för säljare, liksom för distributions- och ekonomiavdelningar. De dominerades inte på samma sätt av en despotisk familjefar som de tidi- gare svenska musikföretagen men hade ändå en annan sorts familjär struktur, typisk för denna tid. Utöver den redan befintliga svenska formen av musikföretagande, familjen, skapades under andra versen de alternativa bolagens organisation som vi skulle kunna kalla Storfamiljen. Den skulle också, med hänvisning till Guillett de Monthoux, kunna kallas Föreningen eftersom den uppvisar många av dess karaktärsdrag. Den domineras liksom Föreningen av idébaserad rationalitet och gemensamma ideal och värderingar. Jag väljer ändå benämningen Storfamiljen, för att tydligare också markera tillhörigheten till den aktuella tidens ideologiska strömningar, liksom släktskapen med ursprungsmodellen, Familjen.

Refräng – reflektioner om tredje versen

Figur 18. Det svenska musikföretaget Storfamiljen.

Två andra bolag som etablerades under andra versen var Sonet och Polar, även om Sonet egentli- gen startade precis i slutet av första versen. Båda dessa bolags inriktning mot att också exportera musik kom att påverka organiseringen. Deras organisationer kan därmed utgöra exempel på mu- sikföretag som har stora drag av organisationsformen familjen. Stikkan Andersons dominans påminner mycket om de gamla familjebolagen, men sättet att arbeta var annorlunda. Samtidigt är den mycket nära knytningen till ABBA, vars medlemmar vid den här tiden också var egna högst verkliga familjer, är tydlig. Den internationella inriktningen gör att denna familj blir något annor- lunda, men den är ändå i sina huvudprinciper trogen den typiska form som kallas Familjen. Ett annat alltmer framgångsrikt företag var Mariann Records i Skara, ägt av Bert Karlsson, men här var framgångarna i princip baserade uteslutande på den svenska och viss mån nordiska mark- naden. Mariannes repertoar och urvalsprinciper sågs inte med blida ögon av den etablerade skivbranschen. Det var här inte fråga om något politiskt avståndstagande, utan snarare om att man ansåg att musiken inte höll god kvalitet. Dansbanden och schlagerartisterna som Mariann fokuserade på var dock populära och Bert Karlssons arbetssätt bröt i flera avseenden mot de tra- ditioner som hade börjat utvecklas inom skivindustrin. Däremot fanns det stora likheter med den ursprungliga familjeformen med Berts dominans och tydliga kontroll. Den speciella inriktningen mot schlager och dansband i kombination med en ganska uttalad s.k. krämarinställning och massproduktion, gör att man skulle kunnat kalla den för Den svenska schlagerfamiljen. Detta namn skulle i så fall varit mera rättvisande och inte är så värderingsladdat som Schlagerfabriken i

Skara, som mera kritiskt inställda tidigare har använt om Mariann. Bert själv verkar dock inte ha

haft något emot epitetet schlagerfabrik och ser i sin bok gärna att man gör kopplingar till en lik- nande fabrik i Detroit, och då menar han inte någon av bilfabrikerna (Karlsson 2006). I grunden är dock även Mariann trogen organiseringsformen Familjen som därför får stå kvar som organisa- torisk förebild för såväl Polar som Mariann.

Samtidigt skapades en ny form för musikföretagandet, inte minst genom CBS övertagande av Cupol. Detta arbetssätt blev stilbildande för många av de musikföretag som sedan följde i samma

Refräng – reflektioner om tredje versen

spår, inte bara de s.k. majorbolagen. Det bygger på att det finns en stor internationell katalog att marknadsföra i det egna landet samtidigt som man arbetar med en lokal, nationell katalog. Ar- betssättet blev mycket mera resultatstyrt och managementinriktat med professionella funktioner och yrkesroller. Det familjära dominerade inte längre vare sig i ägandet eller i miljön. Professio- nerna hade tagit över men ändå inte så mycket att det fanns några direkta utbildningar för de olika yrkena inom skivbolagen och musikindustrin. Det var fortfarande musikintresset som var grun- den till rekryteringen och man fick jobben genom kontakter. Överbryggningen mellan musik och företagande finns i högsta grad även här. Så länge det fanns en betydande inhemsk katalog fanns här en balans mellan det lokala och det som importeras från moderbolaget, men det innebar också en inbördes konkurrens. Organisatoriskt känner vi igen uppdelningen från Familjen under förra tidsperioden, men här har den internationella katalogen en mycket större betydelse. Den ligger organisatoriskt helt under marknadssidan, vilket tydligt visar att det handlar om produkter som ska ut på en marknad. Idéerna från företagandets värld dominerar därför i denna organisations- form men också de numera ganska klara professionerna, yrkesrollerna. Vi skulle kunna kalla organisationsformen för Majorbolaget, efter i vilka bolag det i första hand skapades, men ett bätt- re namn är Professionsbolaget.

Figur 19. Professionsbolaget i Sverige.

De nya institutionella förebilderna var direkta konsekvenser av etableringar, uppköp och tilläm- pade strategier. De påverkade också hur man samverkade, t.ex. deltog Polar i GDC, men inte vare sig CBS eller Mariann. Samtidigt startade de alternativa bolagen sin egen samdistribution. Det fanns två olika sätt att se på distributionen, antingen samverka eller sköta den själv. Det svårt att se sambandet mellan vilken ställning bolagen tar till detta val och om de är utländska eller svens- ka, majorbolag eller independentbolag. Det finns inte heller någon koppling till om de är kommersiellt inriktade eller s.k. alternativa bolag.

Normativa processer och ställningstaganden påverkade också på olika sätt organiseringen. Det positiva förhållningssättet till ny teknik ledde t.ex. till att man inordnade ny inspelningsteknik och nya media i sin verksamhet. Det var inte bara gränserna som utvidgades utan också hur arbetet

Refräng – reflektioner om tredje versen

organiserades internt. Också samhällsdebatten påverkade organiseringen, speciellt hos de alterna- tiva bolagen som lade ideologiska argument bakom beslutsformer och därmed organisering. Det mesta skulle beslutas i stormöten. Makten blev inte längre så centraliserad till en VD som i andra bolag. Samtidigt etablerades managementtekniker med en helt annan ideologisk grund i t.ex. CBS och andra internationella bolag. Detta får snarast representera den andra sidan av såväl samhälls- utveckling som samhällsdebatt. Strategierna följde samma mönster. De normativa processerna verkade därför i dubbel riktning också vad det gäller organisering och organisatoriska förebilder. De olika inriktningarna skapade olika förebilder hos några dominerande företag. När personal efterhand spred sig från CBS till andra bolag tog de med sig de normer och värderingar som ma- terialiserats i managementstrategier och arbetsrutiner till sina nya arbetsplatser. På samma sätt blev MNW förebild för värderingarna i de alternativa bolagen. Genom imitation spred sig värde- ringarna och också sättet att arbeta.

Epitetet schlagerfabrik och reaktionerna mot majorbolag och kommersiella bolag kan också hänga samman med den s.k. fordism48 som bredde ut sig i alla organisationer vid denna tid. Även tjänstesektorn började präglas av fabrikstänkande och managementmetoder och detta fördes ock- så över på musikföretagandet. Bert Karlsson hade uppenbarligen inget emot detta, medan andra såg det som en direkt motsättning till vad musikföretagandet skulle stå för.

Regulativa processer bekräftade de organisatoriska förebilder som skapades under denna period. Att det skapades nya institutionella förebilder måste tillskrivas andra processer än de regulativa. Varken lagar, utredningar eller avtal påverkade således detta med undantag för viss marginell ef- fekt i och med tillkomsten av Caprice.