Nu var Internetboomen ett faktum med nya möjligheter att ladda ner musik från nätet och att ko- piera digitalt på CD. Det var också Internets möjligheter som fick skulden för den kraftigt minskade skivförsäljningen. Ett system på Internet som skulle komma att bli mycket populärt och spritt var Gnutella som lanserades 2000. Nästan samtidigt utvecklades Fasttrack-teknologin av Niklas Zennström och Jan Friis med flera vilket sedan kom att ligga till grund för Morpheus, Grokster och Kazaa. Dessa system, som på olika sätt möjliggjorde fildelning och därigenom ock- så spridning av musik digitalt, blev verkliga hot mot det traditionella sättet att sprida och sälja musik på, speciellt eftersom de utnyttjades till att sprida musik gratis. Skivbolagen och andra in- tressenter agerade nu i första hand genom att lagvägen försöka stoppa användandet. Men man försökte också hitta lagliga sätt att använda tekniken och sätta standarder för att lagligt kunna säl-
Vers fem – “Börja om från början” (2000 - )
ja musik digitalt. Detta misslyckas 2001genom att SDMI, (Secure Digital Music Initiative.), som var den dittills största gemensamma satsningen för att hitta en säker standard, misslyckades, även om hemsidan fortfarande fanns kvar 2006, om än som ett monument över misslyckandet. Utveck- lingen av digital nedladdning av musik som nu hade påbörjats var hela tiden internationell. Den började ta ordentlig fart när en ny aktör, Apple, steg in på marknaden och lanserade iTunes i bör- jan av 2001. iTunes skulle, när också den speciella spelaren iPod släpptes, komma att bli det alltmer dominerande alternativet för legal digital nedladdning.
Konsumtionen av underhållning förändrades också på andra sätt med t.ex. DVD:n och datorspe- len och framförallt ett mycket större mediautbud. De kommersiella radiostationerna och TV- kanalerna, med TV-reklam hade mycket radikalt förändrat möjligheterna att få ut artisterna. Men det hade också förändrat konsumtionsmönstret hos framförallt ungdomen. Musiken konkurrerade i ungdomarnas fritidskonsumtion och deras identitetskapande skedde nu också via annat än ge- nom musik vilket hade varit centralt för ungdomskullarna under andra hälften av 1900-talet. Samtidigt var utbudet av musik mycket större i och med att också tekniken att spela in hade för- enklats, och det gjordes mängder av skivor. Det blev därmed mycket svårare att få genomslag också för de stora skivbolagen. Försäljningen stagnerade. Under 2000-talet sjönk den med ca 10 % om året. Åren 2001-2005 gick den totala marknaden ner med 45 %. Samtidigt ökade den loka- la andelen av skivförsäljningen från att ha varit ca 25-30% i 20 år till upp till 45 % år 2005. De nya digitala distributionsformerna skapade dock bara en mindre marknad de första åren och ut- gjorde bara ett par procent av den totala omsättningen år 2005 för de flesta större bolag. Det totala värdet för försäljningen av digitalt distribuerad musik i Sverige uppgick till 21 miljoner kronor 2005. Försäljningen av CD-skivor ökade dock kraftigt i december samma år och digitalt distribuerad musik ökade med nästan 300 % under andra halvåret 2005 jämfört med första halv- året. Under hela 2005 minskade dock försäljningen av fonogram totalt i värde med 11 % och i antal enheter med 7 % i jämförelse med föregående år. Detta skedde trots att försäljningen i de- cember ökade med 20 % i värde jämfört med samma period 2004. Totalt såldes det fonogram i Sverige för 975 miljoner kronor 2005. Intresset för svensk musik var fortsatt stort. Av andelen sålda album och singlar 2005 stod svensk musik för 41 %. IFPI:s ordförande Ludvig Werner (MI 2006-01-27) hoppades i januari 2006 att december bara var början på en ny trend där konsumen- terna väljer att betala för musiken igen. Även om hans förhoppning först såg ut att slå in, skulle det senare visa sig att minskningen fortsatte.
I Skandinavien syntes ganska tidigt att Internet och nedladdning av musik verkligen kunde vara ett hot, men i USA och övriga världen såg man inte detta lika snabbt, bl.a. beroende på att bred- bandsutbyggnaden gick snabbare här och datortätheten var större. Det var också en stor apparat att bygga system som kunde hantera rättighetsfördelning för musikfiler på samma sätt som man tidigare hade för låtar på en CD-skiva.
Sony Music i Sverige gjorde också ett försök att ta sig in på det man kallade new business, mobilt och Internet. Man anställde särskild personal och skapade en egen avdelning med en handfull personer som också jobbade med webbdesign. Ganska snart drogs dock satsningen ner eftersom det fanns de som trodde att Internet med nedladdning var dött, men också för det beroende på praktiska problemen med avtal och rättigheter till den musik man ville sälja inte fanns så mycket att erbjuda digitalt.
Vers fem – “Börja om från början” (2000 - )
Nedgången av försäljningen fick också konsekvenser för antalet anställda som minskat med un- gefär motsvarande 10 % per år sedan 1999-2000. År 2000 hade skivbolaget Sony Music Entertainment 50 anställda, 2001 48 anställda, 2002 40 och 2003 34. (Företagsfakta 2005-05-03) År 2003 hade man således en personalstyrka som var 32 % mindre än år 2000. Under samma pe- riod förändrades omsättningen både uppåt och nedåt, men totalt handlade det om en minskning på ca 12 %. 2000 var omsättningen 271 miljoner kronor, 2001 296 miljoner kronor, 2002 271 miljo- ner kronor och 2003 226 miljoner kronor. Sony hade dock vänt ett negativt resultat till ett positivt under dessa år. År 2000 hade man ett negativt resultat med 33 miljoner kronor, 2002 20 miljoner, 2002 3 miljoner och 2003 ett positivt resultat med 16 miljoner kronor.
Personalminskningen ledde till att arbetsuppgifter fick fördelas och likaså blev en viss omorgani- sation nödvändig, men ändå fanns den gamla strukturen kvar i grunden. Antalet säljare minskade som en konsekvens av att det hade blivit färre skivbutiker och mer gemensamma inköp hos bu- tikskedjorna. Det behövdes därför färre säljare.
När distributionen sköttes gemensamt i ENS minskade också personalstyrkan och de administra- tiva systemen effektiviserades. En del specialfunktioner sköts nu istället via outsourcing. Från 2002 blev Sony Music Sweden, Sony Music Nordic med ansvar för hela Norden.
Nu lämnade House of Kicks det sjunkande skeppet MNW och startade om med det nya namnet
Sound Pollution, ett bolag som behållit mycket av tidigare grundidéer. Det fick stora framgångar
också ekonomiskt och en omsättning på drygt 35 miljoner år 2006 (Affärsdata 2007-07-22). Vinsterna fördes in i ny skivproduktion vilket har gjort att resultatet efter finansnetto dock visar på minus. Samtidigt ökade anställda från 7 år 2002 till 14 år 2006. Det har gått bättre för detta lilla bolag än för de stora vilket en av grundarna Johan Hagerby har funderingar kring i DN (2005-09-21). “De (stora skivbolagen) hade växt under många år och plötsligt kom den digitala biten som fick marknaden att vika, men de hade fortfarande samma kostnader. Vi kom på banan i ett tacksamt läge, kunde plocka saker som vi såg en marknad för och bli lönsamma snabbt med låga kostnader”
Johan Hargeby betonar i samma DN-artikel att de stora bolagen behövs. Han menar att artisterna måste ha någonstans att ta vägen när de växer ur Sound Pollutions kostym, och han är ganska op- timistisk om musikbranschens framtid. År 2005 började branschen enligt honom att komma ikapp den digitala utvecklingen med legala nedladdningssajter och en strängare upphovsrättslag, och han funderar över framtiden: “Framtiden kanske är någon form av musikprenumeration. Eller som tv, där man betalar en avgift för hela utbudet. Helt klart är att konsumtionsmönstren kommer att förändras på sikt, men artisterna behöver fortfarande bolag som backar upp dem, oavsett om det rör sig om fysiska skivor eller digitala spår. Det gäller att ha is i magen.”(ibid.)
Ett annat viktigt bolag som bildades under hösten 2002 var s56 Recordings AB. Bakom bolaget stod Sanji Tandan tillsammans med Warner Music, det bolag han under många år varit VD för. I november 2003 kungjorde BMG och Sony Music Entertainment att de planerade att gå ihop (MI 2003-11-10) Sammanslagningen gällde enbart skivbolagen, d.v.s. inte förlag, distribution och tillverkning. Det krävdes också godkännande från konkurrensmyndigheter i såväl USA som EU. Samtidigt cirkulerade rykten om att också EMI och Warner Music hade planer på att gå ihop.
Vers fem – “Börja om från början” (2000 - )
Ett par dagar efteråt protesterade Impala57 mot sammanslagningen av såväl BMG och Sony Mu- sic Entertainment som EMI och Warner Music (MI 2003-11-13). Argumentet var att större koncentration på marknaden skulle skada konkurrensen och begränsa utbudet både stilmässigt och kulturellt. Det skulle också öka majorbolagens redan stora dominans. Dessutom hävdade Im- pala att nedgången i skivförsäljningen mest berott på det traditionella sätt som majorbolagen drivit verksamheten på. Man ville istället ha ökad konkurrens och mindre koncentration.
Samma dag meddelades att Universal och Stockholm Records slagit samman sina aktiviteter. Stockholm Records startades 1992 av Ola Håkansson som ett s.k. joint venture med dåvarande Polygram, nuvarande Universal. Stockholm Records blev en av de etiketter som Universal an- vände för svenska produktioner tillsammans med t.ex. Sonet och Polar, andra framgångsrika svenska bolag som nu låg som etiketter under Universal. Parallellt med sitt nya ansvar för all A & R och lokal produktion i den nya organisationen, meddelades att Håkansson också skulle engage- ra sig i andra projekt inom upplevelseindustrin. En månad efteråt köpte Universal Music Group skivbolaget Dreamworks Records.
Strax före jul startade ännu ett nytt skivbolag - musikbolaget Versity Music - av en veteran i branschen, Per Kviman. Idén med Versity var att inte arbeta som ett traditionellt skivbolag utan som ett fullservicebolag. I en intervju med MI säger Per Kviman:
Vi skriver en ny typ av kontrakt med våra artister där vi arbetar med andra rättigheter och andra bitar än bara skivrättigheter. Vi vill jobba med helheten med våra artister […] Versity vill koncentrera allt på ett få- tal personer som jobbar nära artisten […] Tanken är att skapa teambuilding för varje artist, med människor som passar för just den artisten […] Detsamma gäller promotionfirmor, som vi kommer att alternera för varje akt.
Distributionen löstes genom att bolagets utgivningar i t.ex. Skandinavien distribuerades av EMI. Den 20 november (MI 2003-11-20) träffades Time Warners styrelse för att diskutera en möjlig sammanslagning av Warner Music Group och EMI eller en försäljning till annan köpare. Detta bekräftade de tidigare ryktena om samgående samtidigt som analytiker menade att en sådan skul- le blir svårare att få igenom efter sammanslagningen av Sony och BMG. Diskussionen fortsatte efter att en grupp investerare med Edgar Bronfan Jr i spetsen köpte skivbolaget Warner Music Group och förlaget Warner Chapell av Time Warner. Efter köpet meddelade Bronfan att man skulle skapa en ny och effektivare affärsmodell av Warner.