Hur och av vilka skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas då en institution? För första versen får vi svaret på denna tredje forskningsfråga genom att först summera vad diskussionen i fältets teman hittills har sagt oss:
1. Struktureringen skapades i första hand genom tillkomsten av småföretag ägda av större utländska bolag under dessa första trettio år. Institutionella entreprenörer skapade till- sammans med de utländska ägarna en helt ny bransch.
2. Fältets avgränsningar skapades, utökades & bekräftades av samtliga institutionella pro- cesser. Grammofonbolaget var på väg att bli den dominerande aktören i musikbranschen. Inom dess gränser innefattades hela värdeförädlingskedjan för ett fonogram.
3. Den dominerande logiken i grammofonbolagens musikföretagande under första versen karaktäriseras av ett småföretagande med teknik- och musikintresse samt av en verksam- het som var inriktad mot svensk och importerad musik på den svenska marknaden. Logiken har också en balans mellan konst och kommers, dock med mera uttalad affärsin- riktning än de musikförlag och musikhandlare som dominerat det ursprungliga fältet. 4. Organiseringen skapade ingen ny organisatorisk förebild utan anslöt sig till hur annat
småföretagande bedrevs. Men det var ändå en ny form av företagande i form av grammo- fonbolaget som definieras och bekräftas under första versen.
Processerna kan sammanföras med fältets teman i den modell som presenterades i teoriavsnittet.
Figur 8. Sammanfattande modell av analysen i första versen.
Sammanställningen visar att de kognitiva processerna kan förklara hur grammofonbolaget ska- pats och befästs som en form av musikföretagande i fältet musikindustrin. Trots att de var få innebar varje ny etablering ett bidrag till skapandet av den nya institutionen. De normativa pro-
Refräng – reflektioner om första versen
cesserna bidrar också till att förklara hur institutionen skapats och stärkts i samtliga teman. De regulativa processerna var få men kanske just därför viktiga för att möjliggöra institutionens till- komst. De kan i sig själva inte förklara skapandet men bekräftar ändå institutionaliseringen. De tre olika institutionella processerna hänger intimt samman. De regulativa processerna är egentli- gen uttryck för de normer som omfattas av dem som försöker reglera liksom för dem som motsätter sig regleringen. På samma sätt är hela det kognitivt uppfattade händelseförloppet en följd av normerna hos dem som på olika sätt agerar i företagsetableringar m.m. Påverkan går ock- så åt andra hållet genom att de kognitiva och regulativa processerna påverkar de normativa. Det vi gör påverkar och påverkas av normerna i en interaktion. Det visar sig bl.a. genom att vi härmar varandra i s.k. mimetiska processer, men vi härmar framförallt dem som på något sätt har infly- tande över oss i det sociala fält vi vill tillhöra. På detta sätt konstrueras ett nytt organisatoriskt fält likaväl som ett existerande kan befästas och stabiliseras. Detta framgår framförallt av det första temat som därmed ger svaret frågan: Vad och vilka skapar, stabiliserar, utvecklar och förändrar en bransch eller ett fält? Av diskussionen framgår att ett fält skapas av människor som agerar ut- ifrån olika positioner. Fältet påverkas av såväl innovatörer som olika investerare och entreprenörer. De blir medlemmar i fältet och får en stark position där de försvarar sin position och verkar för att stabilisera fältet. Det leder vidare till nästa forskningsfråga som besvarades av de därpå följande tre temana: Skapar föreställningen om musikföretagandet någon typisk organi- sering och vad innebär det i så fall för tillkomsten och utvecklingen av en bransch eller ett fält? Det framgick då att allra mest avgörande för musikföretagandet, både det nya och det gamla, inte alls var musiken utan tekniken att registrera och förmedla den. Musikföretagande skapade inte någon egen typisk organisering bortsett från hanteringen av upphovsrätten. Dock fanns i musikfö- retagen en direktör som utgjorde bryggan i ett ganska unikt gap mellan frontstage och backstage. Såväl fältet musikindustrin som organiseringen av musikföretagandet i skivbolagen skapades så- ledes ur det diskuterade gapet mellan musik och företagande. Svaren på de första frågorna kan tillsammans bidra till svaret på den mera övergripande forskningsfrågan:
Hur och av vilka skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas en institution?
I fältet musikhandeln fanns institutionaliserade föreställningar om musikförlagen som den domi- nerande formen av musikföretagande. Också dessa föreställningar skapades av aktörerna, men även dess idéer. Det fanns också de som stabiliserade och försvarade institutionen. En del aktörer utvecklade den, genom t.ex. nya innovationer och i sitt entreprenörskap som i detta fall kanske snarare skall kalla intraprenörskap. Institutionen försvann inte heller när ett nytt fält skapades. Istället tilläts det nya fältet växa sig starkt och det var först när fälten förenades som föreställ- ningen om musikförlagen som dominerande form av musikföretagande skulle börja ifrågasättas. De som avvecklar en institution och skapar en ny kan vara aktörerna i två olika fält när dessa växer samman. Det avgörande är den position olika aktörer har och i detta fall handlade det också om pengar. Det var först när grammofonbolagen började få en allt större ekonomisk betydelse som föreställningen om en dominerande form av musikföretagande började ta form. Det var ock- så då den gamla institutionen efterhand bröts. Pengarna spelar också in i form av barriärer som hindrar nya aktörer att göra entré. Den ekonomiska barriären för musikförlagen var den stora kostnaden för tryckning, d.v.s. tillgången till tryckeriernas teknologi och resurser. För de nya grammofonbolagen utgjordes motsvarande barriärer av tillgången till maskinerna och kunskapen om teknologin att spela in och kopiera musik, alltså grammofonerna och fonogrammen. Dessa barriärer är avgörande för såväl tillkomsten som upprätthållandet av institutionen. Det var fram- förallt detta som gjorde att musikförlagen inte tog till sig den nya teknologin och inlemmade den i sin redan befintliga verksamhet. En möjlig lärdom av den första versen är att idéer, aktörer och
Refräng – reflektioner om första versen
möjligheten att överbrygga ekonomiska och tekniska barriärer tillsammans skapar inte bara ett fält, utan också institutionella föreställningar om fältet, d.v.s. en institution. Det visar samtidigt hur och av vilka en institution avvecklas. Försvararna av den gamla institutionen insåg inte att hotet kom från en annan tillgång och att de institutionella sköldar de faktiskt hade att tillgå där- med inte räckte. De insåg inte ens hotet, vilket gjorde deras försvar mycket svagt. Det gjorde att institutionen så småningom bröts och att en ny började utvecklas. De som skapar nya institutioner är således de institutionella entreprenörer som har nya idéer och är tillräckligt starka för att slå undan institutionella sköldar om dessa är tillräckligt svaga. De som bröt den gamla institutionen var sedan också de som arbetade för att utveckla och stabilisera den nya.
Berättelsen går nu in på nästa vers som bjuder på nya omvälvande händelser. Historien i vers 1 och 2 illustreras i tabell 1 nedan. Liknande tabeller kommer sedan för övriga verser. I tabellerna markeras helsvenska bolag med lite tjockare ram. Händelser i utlandet markeras med kursiv text och internationella bolag verksamma i Sverige har tunnare ram. Detta visualiserar också ägarskif- ten när t.ex. tidigare helsvenska bolag blir internationellt ägda. Det blir också tydligt hur antalet svenska kontra internationella bolag växlar över tiden. I vänstra kolumnen anges årtal för varje händelse som med en linje ut till aktuell ruta markerar när händelsen inträffat. I tabellen är det av utrymmesskäl främst de olika skivbolagens utveckling som illustreras men också t.ex. teknikut- vecklingen och stora samhällskriser i vissa fall finns med. Övriga händelser som diskuteras i texten har av utrymmesskäl utelämnats. Rutornas horisontella placering i tabellen har ingen spe- ciell innebörd. Den första schematiska tabellen visar perioden i verserna 1 och 2 1903-1960:
Refräng – reflektioner om första versen
Skivbolag i Sverige 1901 - 1960 1901
Första versen
Skandinaviska Grammofon AB/Husbondens röst Favorite, Nicole och Lyrophon
1905
SMF
1910
Tyska Odeon i Sverige
Första 1915 ncb i dk. världskriget FST Ny upphovsrättslag 1920 Mikrofononen
Nordiska Polyphon -senare Polydor STIM
1925 Nya engelska Columbia köper Lindströmskoncernen med Odeon och Parlophon Radiotjänst
Amerikanska Columbia köper Okeh Ernst Bergmans Bandfabrik (senare Universal i Sverige) SKAP STIL SMFF
1930
Andra versen Dansmusikundantaget försvinner ur upphovsrättslagen
Grammophon Comp+Engelska Columbia=EMI RCA köper Victor=RCA-Victor Sonora Börskraschen
ARC-BRC köper Amerikanska Columbia Decca Scandivian Agency
1935 CBS köper ARC-BRC Andr 1940 världskriget 1945 Bandspelaren
Cupol startas av H. Rundkvist från Sonora Ernst Bergmans Bandfabrik blir AB Knut Wallin IFPI i Sv.
Telefunken blir Musica i Sv.
Metronome Gazell
1950
Svenska Philips
AB Knut Wallin blir karusell Grammofon AB
1955 Electra representerar RCA De första TV-sändningarna
Scandinavian Record Company - Sonet
Philips köper Sonora = Philips/Sonora Stereoljudet
1960 Gazell+Sonet = Sonet
a
Vers två – “En sång en gång för länge, länge sen”