En polarisering av logiken

Balansen mellan de två logikerna konst och kommers - musikföretagandets logik - försköts i båda riktningarna under andra versens tidsperiod. Etableringarna och uppköpen påverkade detta dels genom att utländska, framförallt amerikanska bolag etablerade sig, bl.a. genom uppköp av svens- ka, dels genom nyetablering av svenska bolag. De svenska bolagen representerar i sin tur förskjutningen åt två olika håll. Polar och Mariann var både uttalat kommersiella medan alterna- tiva bolag som MNW och Silence mer kan betraktas som ideella. Den konstnärliga ambitionen hos de alternativa bolagen skilde sig åt såtillvida att några var mera politiskt inriktade medan andra såg till det musikaliska innehållet. Det de hade gemensamt var att de inte i första hand var kommersiella. Detta påverkade också hur arbetet genomfördes, rutiner och tillämpade strategier som även om förädlingsprocessen i sig var likartad, ändå skilde sig till innehållet. Utöver skillna- den i balansen mellan konst och kommers, handlade det också om hur man förhöll sig till lokal, d.v.s. svensk, respektive utländsk musik och om man arbetade enbart på den lokala marknaden eller också lanserade musik internationellt. De bolag som i första hand baserade sin verksamhet på utländska kataloger var själva inte så aktiva i hela den första delen av värdeförädlingskedjan, backstage. På det sättet kom de att förskjutas mera åt frontstage, där den kommersiella logiken dominerade.

Även om de flesta bolag arbetade enbart mot den lokala marknaden, fanns det också bolag som hade internationella framgångar, först Sonet med t.ex. Ola & Janglers men sedan framförallt Po- lar med ABBA. I ABBA kunde artisterna spåras tillbaka till Hep Stars, Hootenany Singers och egna solokarriärer som alla hade kopplingar till andra äldre bolag. Eftersom de byggde sin verk- samhet på en svensk katalog var de således aktiva i hela värdeförädlingskedjan och hade en ganska jämn fördelning av logiken backstage och frontstage. Med framförallt Polar tillkom där- med på allvar en viktig komponent i värdeförädlingskedjan och musikföretagandet: internationell lansering av svenska artister. Visserligen hade t.ex. Hep Stars och Ola & Janglers redan tidigare

Refräng – reflektioner om tredje versen

haft framgångar utomlands, men det var först med ABBA och Polar som den internationella lan- seringen fick genomslag i arbetsprocessen och strategin. Det fanns en tydlig koppling till om bolaget var svenskt eller utlandsägt både när det gäller utlandslansering och om man arbetade med främst lokala eller internationella akter

Det var i olika strategier som bolagen visade vilken logik som dominerade. Även om de inte all- tid fanns formulerade framträder också här bilden av två riktningar, den som primärt var kommersiellt inriktade och den som fokuserade på musik och innehåll. Bilden var dock inte alltid så enkel eftersom det t.ex. fanns internationella kommersiella bolag som samtidigt hade ambitio- ner om konstnärlig kvalitet och bredd i utbudet. Att strategierna pekade åt två håll innebar att det under denna period inte fanns någon dominerande logik, och att bolagen låg på ett kontinuum mellan de två extrema strategierna, konst och kommersialism. Skillnaden i s.k. cred mellan EMI och CBS som illustrerades av Hjelmtorps berättelse om det tyska skivbolaget Ariola och pop- gruppen Toto, visar att också majorbolagen kunde skilja sig åt i strategier och arbetssätt. Ändå kan man se att strategierna skiljer de internationellt ägda bolagen från den svenskägda, men vi kommer i den fortsatta berättelsen att se också andra tendenser. De normativa processerna gjorde att musikföretagandets dominerande logik försköts åt två håll samtidigt. I vissa bolag dominerade kommersiell logik medan det i andra var mera konstnärlig och/eller ideell logik.

Också förhållningssättet till den nya tekniken kan ses som en normativ process som påverkade logiken i skivbolagen och branschen i övrigt. Det var inte bara så att gränserna för verksamheten utvidgades, den försköt också logiken i skivbolagen åt två olika håll. De alternativa bolagen gick mot mindre kommersiell inriktning också mycket tack vare tekniken som möjliggjorde för flera att både spela in och lyssna på musik. Samma sak kunde utnyttjas av de mer kommersiella bola- gen till att gå mot en mera affärsinriktad verksamhet. Tekniken verkade på så sätt åt båda håll beroende på inriktningen hos respektive bolag.

Samhällsdebatten stärkte inriktningen mot mindre kommersiell musik hos de alternativa bolagen, men gjorde det svårare för de etablerade och mera kommersiella att få legitimitet. Samtidigt fanns det strömningar i samhället som stärkte en logik som mera dominerades av kommersiellt inriktad verksamhet men den var möjligen inte lika uppmärksammad i debatten. Det var snarare det som debatten reagerade på, vilket indikerar att den egentligen var ganska stark. Många bolag fortsatte dock med sin inriktning lite mera i det tysta trots samhällsdebatten under 70-talet. Det var fram- förallt de stora internationella skivbolagen som fick symbolisera den kapitalism och imperialismen som större delen av den alternativa musikrörelsen i Sverige ville bekämpa. Men det handlade också om en reaktion mot kommersialiseringen överhuvudtaget, vilket innebar att också svenska bolag som öppet deklarerade sin kommersiella inriktning blev måltavla för kriti- ken. Stikkan Anderson, som t.o.m. kallades “branschen”, ett epitet som inte var positivt menat, tog dock aktivt strid för sin inställning med en del ganska provocerande uttalanden. När populär- musiken började bli alltmer lättillgänglig och viktig för framförallt ungdomskulturen, började den också generera alltmer pengar. De normativa processerna under dessa 20 år var dubbelverkande. Dels fanns det som gärna erkände ekonomisk framgång för musiker och musikföretagare, dels en motkraft som starkt ifrågasatte detta. Skivbolagen befann sig mitt i denna korseld och agerade också på olika sätt. Utlandsägda majorbolag gick mot ett allt mer affärsinriktat arbetssätt med nya managementmetoder, medan independentbolagen på den alternativa sidan gick i motsatt riktning. Samhällsdebatten syntes tydligt i skivbolagens olika strategier.

Refräng – reflektioner om tredje versen

Trots de regulativa processer som gick ut på att minska den kommersiella dominansen i skivbo- lagen så bibehölls logiken i huvudsak från tidigare. I det lilla Caprice tillfördes dock formellt en logik som var mera inriktad mot viss erkänd musik och mindre mot kommersialism och företa- gande. En liknande logik fanns i de s.k. alternativa företagen, men dessa tillkom inte p.g.a. regulativa processer. Varken lagar eller utredningarna lyckades förändrade logiken i musikföreta- gen. Skivbolagen försökte påverka genom utredningen om musikkassetter som tillsattes mot slutet av 70-talet eftersom man ansåg att musikkassetterna hotade deras ekonomiska vinst, trots att det faktiskt gick mycket bra för skivbolagen också under slutet av detta årtionde. Sättet att skriva avtal kan hos t.ex. majorbolagen ha förskjutit logiken mot en mera affärsmässig dominans, medan de flesta independentbolagens avtal gick motsatt väg. Några av independentbolagen är dock uttalat kommersiella, t.ex. Polar och Mariann, men också t.ex. Sonet gjorde klara kommer- siella avvägningar för sina satsningar. Att ett skivbolag var, och är, oberoende av det som nu kom att kallas majorbolagen innebär därmed inte att de automatiskt inte var kommersiella. Avtalens påverkan på logiken kan ändå sägas vara dubbelriktad, och de regulativa processerna lyckades sammantaget inte påverka logiken i musikföretagen under andra versen.