Vers tre - “Bättre och bättre dag för dag” (1961-1980)
Bättre och bättre dag för dag Bättre och bättre dag för dag34
Under 60-talet ökade populärmusikens dominans av musikindustrin dramatiskt. Med popmusik och popband integrerades ungdomskulturen och populärkulturen. Försäljningen av skivor ökade markant och skivbolagen blev nu den klart dominerande aktören i det som från och med 70-talet kom att kallas för musikindustri. Skivbranschen gick igenom stora strukturförändringar med nya ägarförhållanden och nya stora utländska bolag kom till Sverige. I tabellen sammanfattas denna utveckling. Den inleds med de svenska respektive internationella bolag som fanns representerade i Sverige 1961 för att därefter beskriva utvecklingen schematiskt.
Skivbolag i Sverige 1961 - 1980 - Tredje Versen Electra Sonet Cupol Karusell Metronome
Philips Siemens Musica Decca Columbia/Odeon Scandinaviska Grammophon TV;n slår igenom 1961 Nya upphovsrättslagen i kraft P3 startas
Rullbandspelaren blir vanlig
Siemens+Philips= Polydor Polydor köper Karusell Olga SAMI bildas
Polar Mora Träsk 1965 Scandinaviska Grammophon blir Electrical & Musical Industries Ltd. Svenska AB
Olga in i Cupol
Mora Träsk Musik Ginza musik
Mariann Kassettbandspelaren
1970 CBS köper Cupol MNW
Silence BIS Records Plattlangarna Samdistribution EMI köps av Thorn int. Caprice Grammorac PlaymusicToniton Cupol byter namn till CBS EMI-Svenska AB "Oljekrisen"
Manifest Mistlur Amalthea 1975
W/E/A köper Metronome W/E/A-Metronome Records AB Stranded Records
1980 W/E/A Records AB Mecano
Tabell 2. Skivbolag i Sverige 1961-1980.
34
Bättre och bättre dag för dag är en svensk revykuplett, skriven av Anita Halldén under signaturen SS Wilson till- sammans med Karl-Ewert. Den lanserades av Ernst Rolf 1923 men dessa ord i texten skildrar på ett bra sätt händelseförloppet under 1960- och 70 talen.
Vers tre - “Bättre och bättre dag för dag” (1961-1980)
Den 5 maj 1961 förändrades förutsättningarna för grammofonindustrin i Sverige. Sveriges Radio startade en ny kanal, P3 (Hedlund 1983 s. 196). Den direkta orsaken var ett beslut i riksdagen som i sin tur berodde på de piratradiosändningar som Jack Kotschack gjorde från sitt skepp, Bon Jour i kanalen Radio Nord. Riksdagen klubbade igenom en lag mot piratradiosändningar och till- delade Sveriges Radio 0,7 miljoner kronor för att göra försökssändningar för en tredje FM-kanal, något som också Telestyrelsen hade begärt. Melodiradion var född. Musiken blev huvudfaktorn i underhållningsbranschen men det skulle också vara musik på svenska. Producenten Boo Kintorph uttryckte det så här: “Och därmed hade vi en helt ny situation - att snabbt följa upp de möjligheter som uppstått ur riksdagsdirektiven för den nya radioverksamheten, nämligen att svenska språket hade förtur i radio” (ibid.).
Syftet var att dämpa den internationella floden av popmusik med en svensk våg, vilket var en drömsits för den snabbskrivande Stikkan som nu kunde skriva upp till tre texter om dagen. Mitt i “den bedårande röran av växande musikindustri och bågnande vyer lyckades man ändå behålla karaktären av idogt småföretagande och familjefirma” (ibid. sid. 198). Kinntorph fortsätter: “Det kunde bli upp till 12 timmars arbetsdag, skyddsombuden var ännu inte uppfunna. Och det var nog nödvändigt för familjefriden att alla var med på det. Stikkan och Gudrun jobbade ihop. Bengt och Gunnel jobbade ihop. Min fru Lotta lyckades jag också dra ner i underhållningsträsket […] Det fanns en sådan sjuhelvetes arbetsglädje” (ibid.). Men arbetsglädjen innebar inte att alla alltid var på gott humör, allra minst Stikkan själv. Kinntorph fortsätter berätta:
Han var ofta ilsken. Jag tror han kände sig förödmjukad. Han betraktades som en utböling av en del fin- klädda grammofondirektörer och musikförläggare, vilka naturligtvis kände sig hotade. Stikkan var inte taktisk, hade inget tålamod, kände ingen samhörighet med Branschens heliga traditioner[…]Först tyckte man att ”Den sjungande folkskolläraren” som trodde han skulle bli musikförläggare, var ett skojfriskt in- slag. Sedan markerade man uppfattningen att bonnläppen skulle hållas kort… Stikkan ifrågasatte allting. Jag minns de där åren som ett enda långt förhör där Stikkan höll låda hela tiden och ifrågasatte allting; från Folkparkernas Centralorganisation till Musikaliska Akademin via STIM och SKAP och Grammofonbola- gens Distributionscentral AB:s sätt att bunta skivor som givetvis var åt helvete, till Musikförläggarföreningens regler för repertoarupphandling[…]när radion kom på tal for han ut ur sig själv, som ett gökur (ibid. sid. 199).
Men han inte bara pratade utan han handlade också och utvidgade gränserna för musikförläggan- det till att omfatta hela världen med det blygsamma valspråket: “Sverige åt svenskarna - världen åt Stikkan” (ibid.). Den värld och inte minst det Sverige som Stikkan talade om förändrades radi- kalt under 1960-talet. Det kalla kriget mellan de kommunistiska planekonomierna i östblocket och de demokratiska marknadsekonomierna västblocket kulminerade i bygget av Berlinmuren 1961. I Sverige fick bilismens sitt totala genombrott, förpackningsindustrins utveckling och kyl- och frysteknikens spridning, skapade helt nya förutsättningar för handeln (Schön 2007 s. 395). Snabbköpen fick sitt stora genombrott. Detta gick hand i hand med moderniseringen av städerna med nya förorter och stadskärnor. IKEA, grundat redan 1943 och som nu slog igenom fullt ut, kan stå som typexempel för den nya tiden. Också hushållens modernisering fick nu full effekt och efterfrågan på nya och modernare bostäder ökade. Moderniseringarna av boendet ägde rum under en mycket kort tid baserade på de förutsättningar som bilismens och elektrifieringen åstadkommit (ibid. sid. 400). Detta skapade också förutsättningar för en annan könsordning eftersom det blev lättare att växla mellan hushållsarbete och förvärvsarbete. Utbyggnaden av tjänsteproduktionen skapade också förutsättningar för en växande arbetsmarknad för kvinnor, i synnerhet inom den offentliga sektorn. Samtidigt ökade efterfrågan på offentlig barnomsorg och äldreomsorg. Syssel-
Vers tre - “Bättre och bättre dag för dag” (1961-1980)
sättningen inom skolan expanderade under början av 1960-talet medan den mot slutet av samma decennium ökade i första hand inom sjukvården. Socialdemokraterna fortsatte en lång tradition av regeringsinnehav och den svenska modellen, som kommit under efterkrigstiden, blommade nu ut för fullt.