Genom att sammanföra resonemanget ovan kan vi få svar på frågan om vad, hur och vilka som skapar, stabiliserar, utvecklar och avvecklar en institution. En summering av musikföretagandets teman visar att:
1. Struktureringen dominerades av att nya institutionella intraprenörer under tidsperioden såg möjligheter och visade på nya vägar för musikföretagandet. Utlandsägda majorbolag etablerade sin ställning. Samtidigt kom alternativa ägandeformer och institutionella intra- prenörer in som gjorde att ägarstrukturen blev diversifierad. Också branschstrukturen tydliggjordes bl.a. med fler intresseorganisationer till följd av upphovsrättslagen. Sam- mantaget förstärktes institutionaliseringen av skivbolaget som musikföretag samtidigt som inriktningen ändrades något.
2. Gränserna för musikföretagandet i skivbolagen stabiliserades av såväl de kognitiva som de normativa och regulativa processerna. Dock skapades flera bolag som också var något bredare i sin inriktning än tidigare. Genom att gränserna för såväl fältet som skivbolaget bestod, förstärktes institutionaliseringen av skivbolaget som musikföretag dock med viss breddning av själva verksamheten.
48
Uttrycket syftar på produktionsprinciperna med löpande band i Henry Fords bilfabriker, inspirerat av tankegångar- na i Fredrick W Taylors teorier om Scientific Management.
Refräng – reflektioner om tredje versen
3. Den dominerande logiken gick mot en polarisering mot antingen kommersiell eller ideell musik och mot antingen svenskt eller internationellt fokus både när det gäller vilka akter man arbetade med och mot vilken marknad man arbetade. Det fanns därmed ingen totalt dominerande logik, utan flera, under denna period. När logiken förändrades åt flera håll samtidigt försvagades institutionaliseringen av skivbolaget som musikföretag.
4. Organiseringen skapade två nya förebilder: Professionsbolaget och storfamiljen. Organi- sationsstrukturer och tillämpade strategier i några dominerande bolag tjänade som förebild för andra. Detta förändrade bilden av skivbolaget som musikföretag men stärkte samtidigt institutionaliseringen.
De kognitiva processerna har också i tredje refrängens samtliga teman kunnat förklara utveck- lingen på ett ganska tydligt sätt. Kanske beror det på att de är så när knutna till empirin och därmed lättare att problematisera, men det krävs just en problematisering och reflektion för att de skall kunna förstås. De normativa processerna har å sin sida kunnat förklara framförallt musikfö- retagandets dominerande logik och institutionella förebilder, men också i viss mån de andra. De regulativa processerna har mer varit en följd av de övriga men kan tjäna som illustrationer och bekräftande av att institutionen nu var etablerad och stabil. Detta kan sammanfattas i analysmo- dellen i figur 20.
Figur 20. Analysen i tredje versen sammanfattas i modellen.
Återigen vill jag betona att de olika institutionella processerna hänger intimt samman. Genom dem konstrueras ett nytt organisatoriskt fält likaväl som ett existerande kan befästas och stabilise- ras, vilket är vad som skett i denna tidsperiod. Det ger svaret på den första forskningsfrågan: Vad och vilka är det som skapar, stabiliserar, utvecklar och förändrar en bransch eller ett fält? Också av denna vers framgår det hur betydelsefulla de enskilda aktörerna är, kanske beroende på att fö-
Refräng – reflektioner om tredje versen
retagen var relativt sett ganska små även om de nu hade vuxit betydligt. Ändå kan inte de stora internationella bolagens betydelse för branschstrukturen och gränserna för lokala musikföretagare nog betonas. I första hand har de lokala musikföretagarnas agerande i denna vers verkat stabilise- rande och byggt upp försvar mot olika hot.
Det som i andra sammanhang ofta betonas för uppbyggandet av en bransch är olika bransch- organisationer, vilket t.ex. Grängsjö (2006) diskuterar. Musikindustrins branschorganisationer hade under tredje versen några år på nacken och de försvarade och stabiliserade branschen på oli- ka sätt, bl.a. med gemensamma avtal och andra aktiviteter. Dessutom tillkom en organisation, SAMI, i början av versen. Intresseorganisationernas makt var visserligen ganska svag men kan ändå tillmätas en viss betydelse för både fältets och skivbolagets stabilisering. Dock saknas fort- farande en övergripande branschorganisation i form av t.ex. en egen arbetsgivareorganisation eller en organisation som samordnat kan arbeta gentemot t.ex. statsmakter och i opinionsbildning. De olika intresseorganisationerna som nu representerar samtliga delar av branschen, arbetar var och en för sina medlemmar och har oftast endast begränsade uppgifter, t.ex. som s.k. collecting
societies, d.v.s. att samla in de upphovsrättsliga pengar som tillkommer medlemmarna. Trots de
internationella bolagens ökande inflytande under denna period, hade också de lokala aktörerna och deras respektive organisationer ett ganska stort inflytande på branschens struktur och arbets- villkor. Det kan dock konstateras att de stora bolagens inflytande också ökade med hjälp av de lokala aktörerna såväl inom de stora bolagen som utanför. Utan deras medverkan skulle inte ma- jorbolagens inflytande alls ha blivit lika stort. Den förändring som kom i och med den s.k. alternativa musikrörelsen visar betydelsen av lokala aktörer, låt vara att den var av övergående art.
Frågan är då om det studerade fältet på något sätt skiljer sig från andra fält. Detta diskuteras i den andra forskningsfrågan: Skapar föreställningen om musikföretagandet någon typisk organisering och vad innebär det i så fall för tillkomsten och utvecklingen av en bransch eller ett fält? Flera av musikföretagarna i den här versen sägs ha kunnat vara framgångsrika företagare i vilken annan bransch som helst, d.v.s. deras sätt att arbeta var inte beroende av att det var fråga om en kultur- yttring. Musikföretagandet skulle därmed inte vara en unik företeelse. De har inte heller motsatt sig detta. Samtidigt finns det många vittnesmål om hur viktig musiken har varit för både dem och andra aktörer. Långt senare har det också visat sig i andra sammanhang, t.ex. när Stikkan Ander- son instiftade Polarpriset eller att Bert Karlsson även när han hade sålt av sina företag till Warner, var fullt aktiv i olika sammanhang som hade med populärmusik och talangtävlingar att göra. När de kommit till ett stadium av s.k. ekonomiskt oberoende och kunde göra vad de vill har det visat sig att det de ville göra också handlade om musik. Om detta var tydligt för de två svenska musik- företagare som kanske framförallt har fått stå som symboler för kommersialisering av musikföretagandet, så har det kanske varit ännu tydligare för övriga både inom de s.k. majorbola- gen och inom de s.k. alternativa bolagen. Under vers 3 visade det sig också både organisatoriskt och i yrkesrollerna.
En roll som växte i betydelse under tredje versen var producenternas. I Metronomes fall, där pro- ducenten dessutom var ägare till bolaget, framgår detta tydligast, men också i andra bolag, t.ex. Mariann, blev producenten och produktionen allt viktigare. Genom hans49 arbete förädlas den
49
Eftersom män verkar vara totalt dominerande bland producenter så använder jag genomgående den maskulina formen han om denna yrkesgrupp.
Refräng – reflektioner om tredje versen
musik som artisten och upphovsmannen kommer in med till studion. Denna förädling kan vara såväl musikalisk som kommersiell och det behöver inte råda någon motsättning i detta. Det inne- bär också att arbetet i studion under denna tid kommer allt mer i fokus.
En annan roll som också tidigare funnits fick nu beteckningen A & R-ansvariga och hade till uppgift att välja ut och utveckla nya artister, eller akter, som är den beteckning som branschen använder om artister och upphovsmän vare sig det är en artist, en upphovsman eller en hel grupp. A & R-ansvariga fanns nu på plats också organisatoriskt och kunde t.o.m. leda hela avdelningar, låt vara att avdelningarna enbart bestod av tre-fyra personer. Man satte också tydliga gränser mel- lan den säljande sidan och den sida som här skulle kunna kallas skapande, d.v.s. akterna och A & R-ansvariga. När organisationerna nu hade börjat bli större, blev detta förhållande tydligare och också formellt uppdelat i yrkesroller. Specialiseringen och professionaliseringen av branschen tydliggjorde därmed vad som var unikt för just musikföretagandet. Motsvarande roller fanns dessutom i musikförlagen. På skivbolagen hade man också speciella label-ansvariga, d.v.s. såda- na som var ansvariga för licensieringen av olika utländska skivbolag. Detsamma gällde i de fall man skötte distributionen åt andra bolag, även svenska. Också deras uppgift bestod i att välja ut och utveckla, men inte artister, utan hela bolag.
Samtidigt skulle man kunna hävda att sådana yrkesroller också fanns i andra organisationer där man hade, och fortfarande har, s.k. produktansvariga eller för den delen inköpsansvariga. Deras roller handlar också om att utveckla och välja ut vad man skall producera och marknadsföra. Här finns dock en gradskillnad eftersom de produkter som skivbolagen, och även musikförlagen, ar- betade med var konstnärligt skapande människor, inte varor eller insatsmaterial till varor. Om man trots allt väljer att betrakta den färdiga skivan som produkten och den mänskliga insatsen att skapa musiken bara som en del i en normal förädlingskedja, blir dock denna parallell möjlig men då har man, menar jag, missat hela poängen med musikföretagandet. Trots det är det precis detta som vissa skivbolag anklagades för inte bara i Sverige, utan också internationellt. Hur man ser på organiseringen av verksamheten hänger därmed nära samman med hur man ser på populärmusik i relation till s.k. finkultur. Få kommer nog på tanken att jämställa motsvarande arbetsuppgifter inom västerländsk konstmusik eller på ett konstgalleri med de uppgifter en inköpsansvarig eller en produktchef på en bilfabrik har. Ändå skulle precis samma parallell kunna göras där och enda skillnaden är att det där inte handlar om populärkultur, d.v.s. kulturyttringar som är populära hos folkflertalet. Därför hävdar jag att det också i skivbolagen och för den delen också i musik- förlagen, handlar om konstföretagande. Detta visar sig också i organiseringen så snart bolagen blir tillräckligt stora och professionaliserade och det är precis det som händer i denna vers. Det innebär också att musikföretagandet har funnit sin form och musikindustrin som fält nu hade bli- vit mycket tydligare och därmed också starkare. En väsentlig fråga är vilka krafter och personer det är som skapat detta fält och vidare om svaret på den frågan också kan gälla mera generellt. Om det nu är så att det framförallt är aktörerna i fältet som skapar fältet, innebär det inte med självklarhet att det de skapat är en institution. Den tredje mera generella forskningsfrågan utveck- lar detta resonemang: Hur och av vilka skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas en institution? I reflektionen ovan har jag konstaterat att det är under andra versen som den institu- tionella föreställningen om skivbolaget som dominerande form av musikföretagande befästs och stabiliseras. Det är här institutionen sätter sig. Det innebär att de enskilda aktörer, de som här kal- las institutionella intraprenörer, som utvecklade och stabiliserade fältet också är de som skapar en institution. De agerar på hot från t.ex. ny teknik eller samhällspolitisk debatt och förändring. Ef-
Refräng – reflektioner om tredje versen
tersom institutionen varken skapas eller avvecklas under den tredje versen måste diskussionen här begränsas till stabilisering och utveckling. Att institutionen också utvecklas blir tydligt i och med de nya förebilder som skapas. Institutionen har här en inre sprängkraft som dock neutralise- ras av aktörerna själva inom loppet av några tiotal år. Här har också branschorganisationer en viss men ganska obetydlig påverkan. Däremot är de strukturer som skapats av de stora bolagen myck- et starka och nya idéer förmår inte rubba dem. Det innebär att de institutionella intraprenörerna samfällt, trots ibland helt skilda utgångspunkter och agerande i olika riktningar, under den tredje versens tidsperiod hjälpte till att bevara de strukturer och den institution som byggts upp under föregående verser. Genom sitt agerande, som också utvecklade institutionen, gjorde de institutio- nen starkare och avvärjde de hot som riktades mot den i form av nya lagar, ny teknik och nya tankemönster och vände dem till sin fördel. Genom maktutövning, påverkan och anpassning reste de sina institutionella sköldar och t.o.m. stärkte den institutionella föreställningen om skivbola- gen som dominerande form av musikföretagande i fältet musikindustrin. En tydlig markör för detta var också att Sverige vid brytpunkten till denna vers fick en ny upphovsrättslag, men även andra händelser, dock inte så exakta i tidsangivelser, visade att det nu var en ny tid som trädde in för musikindustrin. Det var t.ex. en helt ny anda i samhällsutvecklingen och ungdomskulturen som nu slog igenom med full kraft. Övergången till 1980-talet och nästa vers markeras av liknan- de händelser. Utvecklingen under de två sista verserna visas i tabell tre.
Refräng – reflektioner om tredje versen
Skivbolag i Sverige 1981 - 2007 Fjärde och femte versen
Electra Sonet Polar Mariann Silence Amalthea Mistlur MNW Mekano CBS Philips Polydor EMI W/E/A Caprice
Musikvideon
Philips+Polydor=>Polygram AB Egmont music
1981 Border music distr.
Virgin Birdnest Record AB
1985 House of Kicks
Sonet/polar distr.
Sony köper CBS Warner Music AB W/E/A dist Musikdistr. Sthlm AB Telegram Electra/KKBMG Sweden CDA CD-skivan
DAT
1990 Lionhart BMG köper Record Station
Webben
Polygram köper, Sonet, Polar m.fl EMI köper Virgin Swemix
Stockholm Records Amalthea+MNW Burning Heart Gazell
MCA i Sverige Zomba/Cherion
1995 Andersson Records
Mistlur upp i MNW Utökad skyddstid
House of Kicks till MNW
MCA->Universal+Polygram=Universal Music AB MNW på börsen MP3 och Napster
Bonnier Amigo Music Group Playground Kassettersättningen
2000 Cherion upplöses
Universal köper Andersson Records Warner köper Telegram
Sony+BMG=Sony/BMG House of Kicks och Silence lämnar MNW Universal köper hela Stockholm Records Collab House of Kicks blir Sound Pollution Universal köper Mariann
2007
24 av 'dagens' indiebolag fanns
Bolag som fanns 1980
Record Station
1990 fanns 105av 'dagens' indiebolag
Antalet skivbolag/ musikföretag för inspelad musik uppskattas
idag till ca 350 och nya startar hela tiden
202 av dagens indiebolag har startats